Un revista-laboratorio dedicá na poesía, proza, ciencia, arte, música, historia, política na papiamentu
El amor, madre, a la patria
No es el amor ridículo a la tierra
Ni a la hierba que pisan nuestras plantas.
Es el odio invencible a quien la oprime.
Es el rencor eterno a quien la ataca.

Jose Martí

2/13/2012

HACI HUSTICIA NA INHUSTICIA

Nós tin basta día sin aportá na e bitácora Papiamentu Bibu.

Nós lo trece huntu dos texto qu a sali riba Facebook qu, na nos parecer, ta sintetisá e esencia di nos historia KKKolonial.

Cuátershen aña tá pasando asina y te cu e día di awe AÍNDA nós no a tende UN maKKKamba pidi pordón pa e crimenan di su antepasádonan. AÍNDA nós no a mira o scucha UN maKKKamba berdaderamente arepentí di cuátershen aña di historia criminal.

Nós a tende incontábel pretexto. Esún mas usá tá: Tá asina tantu tempu pasá. Tá historia.

Ma con e por tá historia si AÍNDA maKKKamba tá ocupando mi cas? Con e por tá historia si manera Andrés Durand acertadamente a scirbi LOQUE NÁN TÁ Y LOQUE NÁN TIN TÁ CONCECUENCIA DI NAN ACTIVIDADNAN CRIMINAL, YA PA CUÁTERSHEN AÑA. TE AÍNDA, TE CU E DÍA DI AWE.

E siguiente téxtonan tá resultado di un publicashón di compañero Ruperto Rumay. Enlace di e publicashón tá:


Texto di e publicashón di compañero Ruperto tá e siguiente:

Rassendiscriminatie - elke vorm van onderscheid, uitsluiting, beperking of voorkeur op basis van ras, huidskleur, afkomst of nationale of etnische afstamming die ten doel of tot gevolg uithollen of teniet doen van de erkenning, het genot of de uitoefening, op voet van gelijkheid, van de mensenrechten en de fundamentele vrijheden in het politieke, economische, sociale, culturele of enig ander gebied van het openbare leven (Internationaal Verdrag inzake de uitbanning van rassendiscriminatie discriminatieproblemen

E título di nos artículo nós a fía di e aporte di Andrés Durand:

HACI HUSTICIA NA INHUSTICIA

Aqui ta sigui nos reachshón y esún di compañero Andrés Durand.

Papiamentu Bibu:

Asina mes. P'esey KKKolonialismo maKKKamba qu tá raSSismo den su máximo expreshón, ya pa CUÁTERSHEN AÑA tá e violashón mas abyecto y mas flagrante di nos deréchonan humano.

Laga awor UN maKKKamba lanta para y bisa: ya pa cuátershen aña nós tá ocupando cas di otro hende, como tal nós tá violando e derecho mas fundamental di un pueblo qu llama LIBERTAD. Tá INACEPTÁBEL qu esey ta AÍNDA e caso na aña 2012. Laga NÓS MES pone un fin na e situashón inaceptábel y intolerábel aquí y laga nós RE-CONOCÉ LIBERTAD y SOBERANÍA di un pueblo qu nós pa asina tantu tempu a secuestrá y a trapa pa asina nán por RE-ANUDÁ nan LÍBERTAD.

Nós ta AREPENTÍ di nos crimenan y además lo pidi pordón pa nos crimenan y paga un INDEMNISASHÓN ADECUADO pa a ocupá ilegalmente cas di otro hende a explotá cas di otro hende, a tene CAMPO DI CONCENTRASHÓN, a torturá y a asesiná y a priva nan di por a disfrutá libremente di e frútanan di loque ta pertenecé na nán.



Andrés Durand:

DOE RECHT AAN ONRECHT

Nederlands KKKolonialisme is raSSisme bij uitstek, is raSSisme in zijn meest extreme uiting en is de meest flagrante en weerzinwekkende schending van onze mensenrechten.

Dus genoeg KKKoloniale kletsverhalen dat wij geld kosten en dat wij een boevennest zijn. Genoeg KKKoloniale leugens.

Al vierhonderd jaar bezetten en buiten de Nederlanders de Antillen uit.

De boeven, schurken en misdadigers zijn de Nederlanders die rijkdommen hebben vergaard gebaseerd op ONTVOERING, DEPORTATIE, BEZETTING, CONCENTRATIEKAMPEN en CONCENTRATIEKAMP-ECONOMIE.

Genoeg KKKoloniale kletsverhalen!

De Nederlander pretendeert Recht, Ethiek en Moraal hoog in het vaandel te dragen.

Doe recht aan vierhonderd jaar ONRECHT.

Laat dan één oprechte Nederlander opstaan en zeggen:

Al VIERHONDERD jaar bezetten wij en buiten wij andermans huis uit. Al VIERHONDERD jaar bezetten wij en buiten wij de Antillen uit. Hiermee schenden wij het meest fundamentele recht van een volk, het recht op VRIJHEID. DAT is ONACCEPTABEL anno 2012.

Laten wij, Nederlanders, eindelijk bewust en doordrongen van het feit dat wij andersmans fundamentele rechten schenden, ZELF een punt zetten achter deze ONACCEPTABELE situatie. Laten wij ANDERS BESCHIKKEN.

Laten wij dan de VRIJHEID en SOUVEREINITEIT van het volk van de Antillen HER-KENNEN en ERKENNEN, het recht dat wij nu al zolang, nu al VIERHONDERD jaar hebben ontvoerd en vertrapt, opdat het volk van de Antillen WEDEROM vrij kan zijn en haar vrijheid kan VOORT-ZETTEN.

Wij zijn ons er EINDELIJK van bewust en doordrongen dat de fabelachtige rijdommen die wij door de eeuwen hebben vergaard, vergaard zijn door ONTVOERING, DEPORTATIE, BEZETTING, CONCENTRATIEKAMPEN, CONCENTRATIEKAMP-ECONOMIE.

Wij zijn ons er EINDELIJK van bewust en doordrongen dat onze GOUDEN EEUW die nog altijd voortduurt het gevolg is van genoemde misdaden.

Wij zijn ons er EINDELIJK van bewust en doordrongen dat wat WIJ NU ZIJN en wat WIJ NU HEBBEN, het gevolg is van onze misdadige activiteiten, nu al vierhonderd jaar.

Wij SCHAMEN ons hiervoor. Wij ERKENNEN onze misdaden. Wij hebben BEROUW.

Wij beseffen dat wij eindelijk RECHT moeten dan aan VIERHONDERD jaar ONRECHT:

Het BEZETTEN EN UITBUITEN van andermans huis en het zich WEDERRECHTELIJK toeeigenen van hetgeen een ander TOEBEHOORT.

Het SCHADELOOSSTELLEN van hetgeen wij ons, Nederlanders, al vierhonderd jaar WEDERRECHTELIJK toeeigenen, is een GRONDBEGINSEL van het RECHT.

En aangezien wij RECHT, MORAAL en ETHIEK hoog in het vaandel dragen, achten wij hij NOODZAKELIJK en ONOMKEERBAAR, RECHT TE DOEN AAN VIER EEUWEN ONRECHT.

Wij Beatrix, bij gratie Gods, KONINGIN DER NEDERLANDEN, Prinses van Oranje-Nassau, enz. enz. enz. Allen die deze zullen zien of horen lezen, saluut! doen te weten: Alzo Wij in de onwrikbare overweging genomen hebben en het volgende hebben beschikt: Het Volk en de Staat der Nederlanden, ons beroepende op ons recht op zelfbeschikking, beschikken alsdan de VRIJHEID en SOUVEREINITEIT van het volk van de GEHELE ANTILLEN te ERKENNEN en zullen een ADEQUATE SCHADELOOSSTELLING betalen voor VIERHONDERD JAAR ONRECHT.

Hiermeer vervullen wij eindelijk onze historische taak en doen wij recht aan onrecht!

Coda:

Nós ta recapitulá:

Historia maKKKamba tá esencialmente criminal. Tur loque nán tá y tur loque nán tin tá concecuencia di nan actividadnan criminal. Te aínda, te cu e día di awe.

E téxtonan ta dirigí na maKKKamba y compatriótanan qu ta blo heilu cu maKKKamba.

Pa nos compatriótanan:

Bó no ta quere den dignidad, bó no ta quere den libertad. Di Dignidad y Libertad no por come. Perfecto. Sinti antó siquiera bèrgüensa di ta forma parti di un reino maKKKamba qu tá esencialmente criminal. Sinti antó bèrgüensa qu bó tá asociá na criminal.

Pa maKKKamba:

Bó ta pretendé di tá moralmente y éticamente elevá riba tur otro rasa y pueblo na mundu, bó ta pretendé di tá país guía, anto cumpli pa caba y cumpli por fin cu bo pretenshón y cuminsá haci husticia na inhusticia. Bó tin examen di pasa, un examen fuerte, ami ta dicta e examen, e réglanan di e examen y ami ta bo examinadó y hues na mes momento. Bo tin qu duna cuenta y rasón pa cuátershen aña di crimen tras crimen tras crimen.

©2012 Papiamentu Bibu

E bitácora aquí tá abrí pa reacshón. Tur reacshón tá someté na moderashón y solamente lo sali publicá si e «bitacorístanan» ta haña qu ta trata di un reacshón constructivo (no necesariamente mester tá di acuerdo cu nós).